28/05/2026
Svensk fågel eller import?
- Vår riksdagsledamot Victoria Tiblom besökte tillsammans med Martin Kinnunen (båda ledamöter i riksdagens Miljö- och jordbruksutskott) en kycklinggård i Skåne.
Svenskarnas konsumtion av kycklingkött har femdubblats sedan 1980 och nästan fördubblats sedan år 2000. Kyckling är idag det köttslag som ökat mest i Sverige, samtidigt som konsumtionen av både griskött och nötkött minskat.
På de flesta svenska kycklinggårdar finns idag minst 40 000 kycklingar per omgång. På bara fem veckor växer de till en slaktvikt på strax över två kilo. Det är en utveckling som ofta väcker debatt. Benämningen ”turbokycklingar” används ibland i den offentliga diskussionen, men är inget uttryck som branschen själv använder. Dagens kycklingar är framavlade för att växa snabbt och effektivt.
Samtidigt skiljer sig reglerna för svensk kycklinguppfödning från många andra länder. I Sverige gäller högre krav på djurhållningen än i stora delar av EU. Den maximala beläggningen är 36 kilo per kvadratmeter, vilket innebär att även när kycklingarna nästan nått sin fulla vikt ska det fortfarande finnas utrymme för dem att röra sig. I flera andra länder är motsvarande nivå 42 kilo per kvadratmeter.
Två gånger varje dag går bonden sin rond inne i stallarna. Sjuka djur och eventuella döda djur tas bort för att minska smittspridning och säkerställa djurhälsan. Dödligheten ligger omkring två procent.
– Vi strävar efter att ha så friska kycklingar som möjligt och vi är mycket restriktiva med användningen av antibiotika i Sverige, berättar Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel.
Antibiotikaanvändningen inom svensk kycklinguppfödning är mycket låg. Endast omkring 0,2 procent av kycklingarna behandlas med antibiotika, medan användningen i flera andra länder är betydligt högre. Svenska bönder arbetar istället förebyggande med hygien, smittskydd, ventilation och god stallmiljö för att hålla djuren friska.
Skillnaden märks också i butikshyllan. Svensk kyckling är ofta dyrare än importerad kyckling, ibland uppemot 20 procent dyrare än exempelvis polsk kyckling. Samtidigt menar branschen att den högre kostnaden speglar de svenska kraven på djurhållning, låg antibiotikaanvändning och livsmedelssäkerhet. I princip allt på en kyckling används och Sveriges höga krav på torrt strö och i princip ingen antibiotika, gör att svenska kycklingben är mycket eftertraktade i Asien, där det är ett populärt snacks.
För många lantbrukare handlar kycklinguppfödning också om Sveriges självförsörjning. I en tid där frågor om beredskap och livsmedelsproduktion blivit allt viktigare vill flera gårdar utveckla och expandera sina verksamheter. Svensk livsmedelsproduktion ses av många som en viktig del av landets motståndskraft vid kriser och störningar i omvärlden.
